Sedan starten av vår klinik 2019 har vi på Göteborgs IVF Klinik legat bland de med bäst resultat i Sverige avseende graviditeter och pågående graviditeter. Avseende missfallsrisken ligger de flesta kliniker på samma nivå vilket även vi gör. Några av anledningarna till den höga lyckandegraden på vår klinik är en hög kontinuitet (vi försöker så långt det går se till att du får träffa samma läkare och barnmorska alternativt undersköterska), erfaren och påläst personal samt att vi har den absolut senaste tekniken och utrustningen.

Nya fina resultat i KUPP 2022

KUPP – kvalitet ur patientens perspektiv – mäter hur patienterna upplever vården på landets IVF-kliniker. Under skiftet 2021-våren 2022 utfördes en ny KUPP mätning på landets alla IVF-Kliniker. Alla som genomgår behandling ombeds under mätperioden fylla i en enkät där man anger hur man upplevt den givna vården. Vi är stolta över att vi ligger bäst i landet avseende medicinsk vård (100%) och bland de bästa i landet på övriga parametrar. Se bild nedan och här. Göteborgs IVF Klinik är stapeln 3:e längst från vänster sett framifrån.

Denna bild visar hur man överlag har upplevt kvaliteten på den givna vården:

Jämförelser mellan Sveriges kliniker avseende IVF-resultat

Resultat från de IVF klinikerna i Sverige inrapporteras till Q-IVF (Kvalitetsregistret för IVF behandlingar). Tyvärr släpar de presenterade resultaten efter drygt 2 år i vanliga fall och nu lite längre pga Covid-pandemin. På grund av att Göteborgs IVF Klinik startade vid skiftet 2019/2020 finns inte våra resultat med i Q-IVF ännu.

I Q-IVF presenteras resultaten ofta uppdelat i åldersgrupper då chansen till graviditet är beroende framför allt av kvinnans ålder. Observera att resultaten kan vara delvis missvisande på grund av att vissa kliniker har behandlat par med högre medelålder inom respektive åldersgrupp.

Nedan bild är ur Q-IVF registret och baserat på resultat från alla kliniker i Sverige:

För jämförelse ligger vi på Göteborgs IVF klinik på en födelsefrekvens på 32% per äggutplock för kvinnor under 40 år fram till och med 2021. (Detta är inte kumulativa siffror).

Allmänt vid granskning av resultat

När resultat granskas är det bra att tänka på att resultatsiffrorna kan skilja sig mycket beroende på om man anger utfall, till exempel per embryoåterföring eller per startad behandling. Dessutom förekommer att behandlingar bryts strax efter att stimuleringen startat av olika anledningar, eller att embryoåterföring inte kan göras p g a att det saknas embryon av tillräckligt god kvalitet som således ej lämpar sig för återförande. En annan vanlig orsak till att återföring inte görs i färsk behandling är fall där man fryst alla embryon som uppnått fryskriterierna p g a risk för komplikationen överstimulering. Detta innebär alltså att färre antal fullföljer än startar en behandling. Andelen gravida per embryoåterförande blir därför större jämfört med utfallet per startad behandling eller per äggutplock. Resultaten måste idag också granskas beroende på om det är ett färskt återförande eller ett fryst återförande. Detta då frysta embryon idag huvudsakligen är blastocyster med mycket bättre graviditetschans, se nedan. Vidare måste resultaten från färska återföranden uppdelas i dag 2 och 3 återföranden respektive i blastocyståterföranden av samma anledning.

Vad avgör om man lyckas eller ej med IVF-behandlingen

Den enskilt viktigaste faktorn är kvinnans ålder. De naturliga fruktsamheten har redan vid 36-37 år avtagit markant jämfört med vid 20-års ålder. Denna ålderspåverkan ses även i IVF-resultaten. Detta beror på att med ökad ålder minskar antal ägg samt att en försämring av äggkvaliteten sker, vilket leder till färre graviditeter och fler missfall. Därför tillämpar vi en åldersgräns på 43 år för kvinnan, detta beroende på att behandlingar över den åldern resulterar i mycket få graviditeter enligt många studier.

Även om åldern är den viktigaste faktorn för chansen att lyckas, så finns det en ganska stor variation mellan olika kvinnor i de åldrar där resultaten börjar sjunka. Således har olika kvinnor olika förutsättningar och vi gör därför en individuell utredning och därmed individuell rådgivning till patienten. Denna utredning innefattar en noggrann undersökning av patientens äggstockar med ultraljud och hormonprover som kan tas före behandlingsstart.

Vid ultraljudsundersökningen räknas antalet omogna äggblåsor i äggstockarna (äggreserven uppskattas) och äggstockarnas storlek skattas. Graviditetschanserna är större ju fler omogna äggblåsor (och ju större äggstockar) som finns. Således kan en kvinna i 39-40 årsåldern med ”bra” äggreserv ha lika stor chans att lyckas med behandlingen som en kvinna som är markant yngre men med betydligt lägre äggreserv. Dock har en kvinna med mycket låg äggreserv som är ung mycket högre chans att lyckas bli gravid jämfört med en kvinna med samma låga äggreserv som är äldre. Denna bedömning/rådgivning görs vid första besöket hos läkaren.

Hormonblodproverna som kompletterar ultraljudsundersökningen är AMH (antimüllerskt hormon) samt vid behov FSH (ett hypofyshormon).  Framförallt AMH är ett bra mått på kvarvarande mängd ägg i äggstockarna (äggreserven) och på så sätt vilken chans patienten har att lyckas.

Ett eller två embryon för återförande

Vi följer Socialstyrelsens direktiv att sätta återföra ett embryo till livmodern i flertalet fall, för att minska antalet tvillingar. Tidigare återfördes (innan år 2000-2005) ofta två embryon. Orsaken till rekommendationen om ett embryo till återförande (embryotranfser, ET) är att studier visat en klart ökad risk för barnen om de föds som tvilling jämfört med s.k. singelgraviditet. Till exempel är risken för CP-skada hos en tvilling fyra gånger högre än hos ett barn som varit singelgraviditet. (Risksiffrorna för tvillingar uppkomna genom IVF skiljer sig dock inte mot risken för tvillingar som tillkommit utan ivf-behandling.)

I en stor multicenterstudie som kom år 2005 visades att chansen att bli gravid efter ett ägguttag inkluderande de eventuella återföringar av frysta-tinade embryo från samma cykel, är densamma som när man återförde två embryon samtidigt efter samma äggutplock. Det vill säga att resultaten är oförändrat på den höga nivå som vi vant oss vid tidigare då två embryon i princip alltid sattes tillbaka. Detta trots att i Sverige samtidigt sänkt andelen tvillingförlossningar till strax över 2 % (från tidigare 28 %). Viktigast är att principen att i första hand alltid återföra ett embryo åt gången har givit friskare barn och således en dramatisk sänkning (70%) av andelen födda barn med bla låg födelsevikt (viktig riskfaktor för CP-skada). Antalet barn som dör före eller i anslutning till förlossningen har också sjunkit med 70%). Risken för låg födelsevikt, barn som dör före eller i anslutning till förlossningen är nu vid ivf-behandlingar helt i samma nivå med dem som man finner då graviditeten uppkommit utan behandling. För jämförelse ligger vi på Göteborgs IVF Klinik på en tvillingfrekvens på 1,5 % vilket är mycket bra.

Återförande på dag 2, 3 eller som blastocyst

Blastocystodling, dvs att odla ett embryo längre, ofta till dag 5 (ibland dag 4 eller 6) används för att välja (selektera fram) det bästa embryot att återföra med högst gravidtetschans. Helst ska då ett embryo utvecklas till en s.k. blastocyst som innehåller runt 150-200 celler. Under den förlängda odlingen avstannar en del embryon i utvecklingen eller dör och endast de bäst chans blir kvar. En orsak till detta är att inte alla embryon är av god kvalitet och ju längre embryon odlas och överlever så visar det sig vilka av embryona som har bättre respektive sämre chans.

Får kvinnan/paret färre befruktade ägg än fem stycken väljer vi i allmänhet den kortare två- eller tre-dagarsodlingen. Får man många befruktade ägg – vilket är vanligt – görs en förlängd blastocystodling för att selektera fram vilket embryo som ska återföras. Vi har mycket goda resultat avseende båda varianter av återföranden.